Statens förtryck: de allvarligt skadade vägrar låta sig glömmas

I Paris, helgen den 27-28 april 2019, samlades människor från hela Frankrike som utsatts för polisvåld för att diskutera och stötta varandra. De uppmanade även till stopp för ordningsstyrkans LBD (lanceurs de balles de défences, en typ av gummiprojektil) och Sting-Ball-granater, samt kalla till en nationell manifestation mot polisvåld den 26 maj.

Här följer en sammanfattning av vad några av de drabbade berättar (se video nedan).

ROBIN (miste foten av en granat den 15 augusti 2017 i Bure)

“När president Macron säger att vi inte får prata om förtryck och polisvåld eftersom vi lever i en rättsstat, och för att sådana ord inte är applicerbara på en sådan, då ser man tydligt regeringens strategi som bygger på att förneka verkligheten. Men alla vi som är närvarande här och nu, vi kan intyga att vi blivit attackerade. Vi utgjorde inget hot och hade inte anfallit ordningsstyrkorna, men ändå har våra liv blivit förstörda.”

SEBASTIEN (miste en hand den 9 februari 2019 i Paris)

“Efter att jag mist handen av en granat förändrades livet totalt och blev ett rent helvete… sömnproblem, mardrömmar… förutom problem att klara sig med en enda hand i vardagen. Och psykologiskt sett är det väldigt tufft.”

DAVID (miste ett öga den 16 mars i Paris)

“Denna helg har vi ordnat ett möte i Paris för de skadade, för att de ska få träffas och prata. Vi håller även presskonferens för att visa vad vi tvingas leva med dagligen, för det är det ingen som ser. När jag blev skadad, då pratade medierna bara om Le Fouquet’s (restaurang som blev förstörd, ndtr), man sa inte ett ord om de som skadats.”

FRANCK (miste ett öga den förste december 2018)

“När man ser inrikesminister Castaner komma till Triumfbågen för att tacka ordningsstyrkorna och deras sätt att använda vapnen, då blir det bara för mycket, alltså…”

CÉLIA (partner till Jim som miste ett öga av ett LBD-skott den 8 december 2018 i Paris)

“Det vi kämpar för är ett stopp för de vapen polisen använder, samt för polisvåldet. I ‘de mänskliga rättigheternas land’ ska inte sånt få finnas.”

ANTOINE (fick handen avsliten av en granat den 8 december 2018 i Bordeaux)

“Så länge de förnekar polisernas våld kommer det fortsätta utövas. Men vi fortsätter kämpa och att manifestera för att väcka folk och få dem att se sanningen.”

VANESSA (miste ett öga av ett skott med LBD den 15 december i Paris)

“Här under helgen får vi träffa människor som upplevt samma som vi, som gått igenom samma trauma, och som tvingats in i ett nytt liv… det som handikappad.”

DAVID (se ovan)

“Vi kallar till en nationell manifestation den 26 maj för att visa franska folket att president Macron och inrikesminister Castaner skjuter på oss med allvarliga skador som följd, och att dom gör oss handikappade. Det är som om det vore krig. Dessa vapen måste helt enkelt stoppas.”

ROBIN (se ovan)

“Först och främst måste sanningen fram, nämligen att sedan 17 november 2018 har 22 personer mist synen på ett öga och fem personer har fått handen avsliten.

Vårt andra krav: rättvisa! När man ser vad vi lever med och samtidigt vet att polisernas agerande inte ens blivit utrett, då vet man att de har beskydd. När man dessutom ser att demonstranter döms till fängelse för att ha orsakat materiella skador, då inser man att det finns två olika sorts rättvisa… i två olika hastigheter.”

JÉRÔME (miste synen på ett öga av ett LBD-skott den 26 januari i Paris)

“Vi lever i ett land som heter Frankrike och där republikanska värderingar råder: frihet, jämlikhet och broderskap, där man har demonstrationsrätt och rätt att käfta emot precis hur mycket man vill. Men i månad efter månad fiskar de efter våra röster för att vi ska rösta fram en maktelit som tror sig vara legitim, som tror sig ha legitimitet att skjuta på sitt folk… och allt detta i ett land som heter Frankrike.”