maj 2019 – Sida 2 – Franska gula västar på svenska

Att en gång för alla göra klart med gulvästarna. Tanken var, för president Macron och inrikesminister Castaner, att årets första maj skulle ingjuta rädsla, eller till och med skräck, hos demonstranterna. De ledande har knappast något annat att ta till efter floppen med presidentens presskonferens. Därav denna överdrivna dramatisering av närvaron av black blocs, vilka i slutänden var avsevärt färre än vad som förutspåtts. Och därav beslutet att släppa tyglarna fria för ordningsstyrkorna. Från och med nu var det enhetsbefälen ute på gatan som själva bestämde om de skulle ingripa eller ej. Med den risken att de skulle kunna göra vad som helst.

1.06:-(Kvinna) Jag var med maj -68. Batongslag och tårgas, det känner jag till… men inte LBD, det fanns inte då. Jag skulle bli rätt sur om jag blev av med ett öga, men kan väl ändå inte tro att dom skulle skjuta på mig… gråhårig och allt!

-(Man) Dom är kapabla till vad som helst, dom där galningarna!

1.26: Och de är faktiskt kapabla till vad som helst. Demonstrationståget har knappt hunnit formera sig förrän de första tårgasgranaterna detonerar. Enligt inrikesministern handlade det om att förhindra black blocs från att gruppera sig. I folkmassan blir det istället ett ohämmat polisvåld som tar över. Irrationellt och kontra-produktivt. Ett polisblockage under öppen himmel där styrkorna, till synes utan motiv, griper enskilda individer. Det är ordningsstyrkorna som skapar oordning.

2.06: Till och med fackförbundet CGT’s egna ordningsvakter drabbas av CRS-polisernas framfart. Demonstrationståget blir snabbt splittrat. En del av demonstranterna drar sig tillbaka till Montparnasse. På grund av återkommande polisattacker sprider sig paniken hos de andra. För polisen handlar det om att ingripa… men framför allt om att skada. Om att både kropp och själ ska ta stryk.

2.45: Alltså försvarar man sig. Som denne demonstrant som får omkull en polisman från BAC under en chansartad räd in i demonstrationståget.

2.55: Till slut lyckas demonstrationståget ta sig iväg. Framför polisstationen i trettonde arrondisemanget väntar en fast besluten ordningsstyrka på de radikaliserade individerna. Ett brinnande föremål kastas mot de mobila gendarmerna. Black blocs ger sig på avspärrningen runt området och får upp en glipa men ett moln av tårgas tvingar dem tillbaka. Detta är den enda verkliga aktion som BB genomför denna dag.

3.37:-(Polisman) Juan, där! En kille i mask!

Killen i mask, det är en demonstrant som täcker ansiktet. En förseelse som från och med nu kan bestraffas med ett års fängelse eller 15 000 euro i böter.

3.49: En brinnande soptunna… numera en vanlig scen.

3.58: -(polisman) Hörni killar, han till höger! Han med brun-blå väst!

För killen i brunt och blått är det antingen ett gripande eller ett skott med LBD som gäller. Och hela tiden dessa polisattacker som vidmakthåller kaoset medan luften blir tjock av tårgas.

4.25: Dessa demonstranter försöker hämta andan efter att ha dränkts i gasmolnet.

4.32: Lite längre bort tar CRS ned det som var början till en barrikad.

4.48: (demonstranter jagas av polis) Stackars dem som inte springer tillräckligt snabbt. De blir slagna och nedtrampade.

5.05: På Rue de l’Essai blir en av CRS’ avspärrningar anfallen av de mest radikala demonstranterna. Sedvanlig stenkastning. Från andra sidan svarar man med LBD och tårgas. Det tar eld i filmaren Florent Marcies ryggsäck efter kontakt med en tårgasgranat. Det är samme filmare som i januari blev allvarligt skadad i ansiktet av ett LBD-skott. CRS tar tillbaka gatan. En enad attack med poliserna från BRAV sätter stopp för sammandrabbningen.

6.10: Desorienterade, och i vissa fall panikslagna demonstranter, försöker resonera med vågen av poliser. Andra svarar genom att kasta bitar av asfalt. En bit träffar ett polisbefäl som faller till marken, allvarligt skadad. Sjukvårdarna, som ofta möter hård behandling från ordningsstyrkorna, kastar sig fram för att hjälpa honom.

6.33: Lite längre bort ger sig polisen på en demonstrant som inte uppvisar något som helst hot innan de till slut låter honom gå.

6.49: En brand i en soptunna släcks av brandmännen. Vid det här laget vill jag veta vad demonstranterna känner. Denne gulväst försöker svara…

-Vi stod still i över en timma, och så blev vi gasade… och det var redan innan starten! Det är skandal! Klart folk blir irriterade! Kolla där! (folk som springer) Det där är vad som kallas “jakt”. Kolla den där personen, dom tar honom fast han inte gjort nåt! Dom ger sig rätt in i högen, bara. Jag hoppas ni har filmat!

7.36: Längs vägen känner sig vissa CRS-poliser allsmäktiga.

–(demonstrant) Skäms ni inte?

–(CRS-polis) Skäms för vaddå? Håll käft, bara, och stick!

7.52: Det fackliga demonstrationståget samlas igen. Äntligen når de Place d’Italie med sina egna ordningsvakter längst fram. Medan en drönare filmar upplösningen av tåget fortsätter tårgasgranaterna regna. Men den skräckstrategi som tillämpats av inrikesminister Castaner och polisprefekt Lallement inför demonstrationen verkar inte ha uppnått sitt syfte. Åtminstone inte enligt denna demonstrant:

8.18:-Vi är här för att försvara våra rättigheter. Vi är inte för att vi tycker det är kul, för vi har hållit på i fem månader nu. Macron måste reagera och sluta ignorera oss. Visst, det är bra att rädda Notre-Dame, jag älskar Notre-Dame, det är bara det att varenda dag är det folk som dör på gatan av hunger. Vi kan inte acceptera det! Det finns pensionärer som tvingas rota i soporna! Det finns handikappade som knappt kan leva längre! Vad begärs av dom, egentligen? Att dom ska jobba, dom också? Att “gå över gatan”? (Efter ett uttalande av Macron där han sagt att det finns jobb om man bara orkar gå över gatan, ndtr) Men det finns inga jobb! Inte ens om man går över gatan! Så var finns våra barns framtid? I gasdimman? Kolla, dom försvarar bankerna! Bankerna! Nämen, ärligt… Visst, det finns black blocs, och jag håller inte med om det dom gör eller säger, men om dom inte var här skulle vi bli massakrerade. För ordningsstyrkorna är rädda för black blocs. Men jag är inte längre rädd, inte alls. Tyvärr så vänjer man sig. Vi kommer aldrig ge oss, för vi har ändå inget. Vi har inget att förlora.

9.19: Polisprefekturen anger en siffra på 16 000 demonstranter i huvudstaden. Fackförbunden hävdar att det är 80 000. De officiella siffrorna på skadade är 24 demonstranter och 14 ur ordningsstyrkan. Det stegrande polisvåldet understryker bara statsöverhuvudets och hans regerings oförmåga att hitta en politisk lösning. När ett land är så enormt kluvet är inte styrkedemonstration en hållbar lösning.

Reportage: S. Faubert

Restaurang La Rotonde, där Macron firade sin seger i första omgången av presidentvalet (1 maj, Paris, 2019)

Le Média TV:

En marche vers l’état policier

Skrämmande reportage (ej översatt), publicerat 2019-08-02, som beskriver hur Frankrike, under Macrons period som president, alltmer liknar en polisstat.

”Var är våra rättigheter?”… vittnesmål, 13 maj

Det kommer bli lite långt, det här, men så många som möjligt måste få veta. En av våra vänner hade fått kallelse till åklagarens representant för att få ”en varning”.

När han kom dit i morse fick han två valmöjligheter:

Gå med på att underteckna varningen och därmed mot sin vilja erkänna att han haft för avsikt att delta i gruppering i syfte att begå skadegörelse etc. För ja, om du har skyddsmask så är det ju självklart för att du är våldsam och farlig, eller hur? Konsekvens: ingenting införs i brottsregistret, inga böter… men han kommer ändå vara registrerad i sex år!
Om han vägrar underteckna kommer utredningen öppnas igen, med domstol, advokat etc. (både för honom och för dom två andra som var med i bilen). Riskerad påföljd: 15 000 euro i böter och ett års fängelse. Dessutom riskerar han att få sina medborgerliga rättigheter indragna, indraget körkort, beslagtagen bil, inskrivning i brottsregistret och därmed ingen möjlighet att fortsätta arbeta som tjänsteman för allmännyttan… och som grädde på moset: risk att få sina barn fosterhemsplacerade!

Jag skojar inte… och lägger inte till nåt, heller! Det är precis vad representanten sa till honom i morse.

Medveten om att rättsväsendet förmodligen inte skulle visa någon som helst barmhärtighet och att de vill statuera exempel, samt med tanke på att han hade erkänt att han skulle till demonstration den dag han blev kontrollerad med två masker i sin ägo, ”valde” han alternativ nummer ett.

Alltså, nu har han rätt att demonstrera men bara i tillåtna demonstrationer och utan skyddsglasögon, utan mask och halsduk, utan nåt överhuvudtaget! Men med tanke på att han nu är registrerad så kan det mycket väl tänka sig att tas in i polisförvar i alla fall… för han är ju trots allt, och tänker förbli, en gulväst.

Jag personligen tycker att han ställdes inför ett omöjligt val och att det enbart var för att skrämmas. Var är rättvisan i detta? Var är våra rättigheter?

Ni som inte är, eller inte längre är, gulvästar, ta lite tid att fundera över detta. Sluta tro på allt dom säger! Dom som tas in av polisen, eller fastnar i kontroller, alla dom är inte onda ligister! Dom som beskjuts med tårgas, som fastnar i polisens blockage, som blir slagna mitt under en demonstration, dom är inte bråkstakar som attackerar ordningsstyrkan! Kom och prata med oss, lyssna på vad vi tvingas utstå när vi demonstrerar och ibland när vi stoppas i poliskontrollerna! Då kommer ni få två sidor av historien, och dessutom bevis på det.

Vi är och förblir solidariska med varann! Kraft och ära!

TÉMOIGNAGE

Mon blabla va être un peu long, mais il faut qu’un max de personnes soient au courant.
Ce matin, un de nos amis était convoqué devant le délégué du procureur pour un ”rappel à la loi ”

Suite à un contrôle de son véhicule, lorsque nous nous rendions en manif, les FO ont saisi 2 masques qui se trouvaient dans son coffre (vous savez, ces armes de destruction massive tout comme le sérum phy !!)

Deux options lui ont été proposé ce matin:
1) il accepte de signer le rappel à la loi et donc ”avoue” contre son gré qu’il reconnait avoir eu l’intention de participer à un rassemblement dans le but de commettre des dégradations, etc car oui si vous avez un masque c’est forcément que vous êtes dangereux et violent hein !!
Conséquences: pas d’inscription au casier, pas d’amende mais un FICHAGE PENDANT 6 ANS !

2) Il refuse de signer et la c’est réouverture de l’enquête, TGI, avocat, etc (pour lui ainsi que pour les 2 personnes qui étaient avec lui dans le véhicule !!)
Peine encourue, 15 000 euros d’amende et un an de prison, plus possibilité du retrait des droits civiques, retrait de permis, saisie du véhicule, inscription sur le casier donc plus moyen de travailler dans la fonction publique et CERISE SUR LE GÂTEAU, risque de placement de ses enfants en foyer !!!
Je n’invente rien, je n’en rajoute pas, c’est ce que le délégué lui a dit ce matin !!!

Ayant reconnu le jour du contrôle se rendre à la manif et vu les 2 masques confisqués, il a ”choisi” l’option 1), sachant que la justice aurait sans doute été sans pitié, vu qu’il faut faire des exemples !

Donc, il a le droit d’aller en manif mais seulement celles qui seront déclarées, mais sans lunette, sans masque, sans écharpe, sans rien de rien !! Mais vu qu’il est fiché, il pourra peut être se retrouver malgré tout en GaV….
Malgré tout, il est et restera gilet jaune.

Perso, je trouve qu’il n’a pas eu le choix, c’est de l’intimidation pure et simple. Ou est la justice dans tout cela ?? Ou sont nos droits ??
Vous qui n’êtes pas/plus GJ, prenez le temps de réfléchir à tout cela.
Arreter de croire tout et n’importe quoi ! Tous ceux qui se font arrêter ou contrôler ne sont pas de vilains casseurs, tous ceux qui se font gazer, nasser, frapper en manif ne sont pas des fouteurs de merde qui attaquent les FO !!
Venez discuter avec nous, ecoutez ce que nous subissons en manif ou lors de certains contrôles, vous aurez ainsi les deux versions de l’histoire avec preuves à l’appui.

Nous sommes et resterons solidaires, force et honneur

”Pourquoi je suis GJ” (film, fr. tal)

Gult och svart… vittnesmål, maj, 2019

Följande text kommer från en kvinna, administratör för en sida som samlar in och publicerar vittnesmål från gulvästar om ofta traumatiska möten med franska ordningsstyrkor.

Publiceringen på denna blog ska inte ses som ett ställningstagande för black blocs utan som en önskan att ge en röst åt dem som sällan blir hörda.

Ikväll är det dags för mig att ge mitt eget vittnesmål och delge er mina tankar…

Tills för ungefär ett eller två år sedan följde jag hela tiden våra internationella medier: TF1, M6, LCI, BFM och alla dom andra, ja, ni fattar! Jag svalde det dom sa, ord för ord utan att ställa frågor, och trodde på allt! Kriget i förorten? Notre Dame des Landes (ekologiskt värdefullt område som ockuperades i protest mot ett flygplatsbygge, ndtr.)? Detta är bara två exempel. Medierna ville få oss att tro att det var såna som bara klagade över “småsaker”.

Så började jag höra talas om black blocs, såg reportage på TV och klassade dom förstås i kategorin för dom elaka. Det var ju det medierna sa till oss! Dom är våldsamma, hatfulla, rasistiska (Konstigt, tycker mig känna igen såna anklagelser nånstans ifrån.)

Vi fick veta att dom var onda! Dom kommer till demonstrationer för att krossa butiksfönster, bränna bilar, kasta saker, ge sig på polisen, slå folk och gömma sig bakom sina banderoller för att bryta upp gatsten…

Men sen, allteftersom veckorna gick, nästan ända sedan början av gulväströrelsen, satte jag mig in i ämnet. Jag sökte fakta om dessa black blocs, mycket fakta, lärde känna flera av dem via sociala medier och pratade mycket med dem. Och resultatet är ett helt annat än det som TV-kanalerna programmerar oss att tro och tycka.

Faktum är att merparten av dess medlemmar är anti-kapitalister och när dom kommer till demonstrationerna har dom bara sönder bankomater, lyxbilar, lyxbutiker och snabbmatsrestauranger som inte betalar skatt i Frankrike. Dom går väldigt ofta i fronten i demonstrationståget med öppna paraplyer för att skydda sig mot tårgasen. Oftast är det också dom som tar emot de första slagen

Trots att jag inte lagt ut allt på sidan än så har jag läst många vittnesmål av demonstranter som berättar om hur de blivit skyddade av dessa män och kvinnor, alla maskerade och klädda i svart. Demonstranter som vittnar om hur dom fått hjälp av dem att sätta sig i säkerhet när de skadats, träffats av granater eller skott med LBD, eller hur dom fått hjälp att ta fram sig till street medics…

Jag har läst vittnesmål skrivna av sådana som tackat dem för att de räddat livet på dem under ordningsstyrkornas attacker och av sådana som fått hjälp att ta sig bort från tårgasen när dom knappt kunnat andas. Jag har läst om barn som råkat befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt men som satts i säkerhet av dessa svartklädda personer.

Ursäkta mitt språk, men jämfört med andra har dom stake! Dom överger inte någon utan håller ihop, tätt sammansvetsade, med hjälp av tecken och visslingar.

Precis som vi har dom jobb, familj, barn, vänner och varje lördag ansluter dom sig till gulvästarnas demonstrationer. Och precis som vi hoppas dom på att kunna förändra världen och dess värderingar!

Varenda lördag får vi höra att deltagandet i demonstrationerna sjunker… helt normalt med tanke på all repression och allt polisvåld. Folk är rädda för att ge sig ut på gatan och höja rösten, för att behöva kämpa mot slag, mot batonger, mot att hamna mitt i tårgasen eller i en timslång polisblockad. Men BB, dom är alltid där, även om dom inte är överens med vår pacifism, även om dom tycker vi är fega som låter oss skyfflas runt som en skock får. Jag kan förstå dem, precis som jag förstår alla dom gulvästar som vill fortsätta vara fredliga!

Så nu ikväll kan jag med ärlighet skriva följande, att när jag nästa gång ger mig ut för att demonstrera, och om jag hamnar inför en grupp ordningspoliser (dom som egentligen är tänkta att skydda oss) och med några BB i närheten, då kommer jag lita fullt ut på BB!

Jag vet att alla inte kommer vara överens med mig nu när jag beskrivit mina tankar, men jag skriver det av hela mitt hjärta och ikväll vill jag hedra dem. En kram till alla dom som jag pratat med, som visat mig förtroende och utlämnat sig, till alla dom som hälsar när vi stöter på varann. Var rädda om er!

11 maj, 2019

TEMOIGNAGE

Ce soir, je vais vous livrer mon témoignage et mon ressenti à moi…

Il y a 1 ou 2 ans en arrière, j’écoutais et je regardais beaucoup nos médias internationaux : TF1 – M6 – LCI – BFM et compagnie, vous voyez quoi !

Je prenais tout ce qu’ils disaient au pied de la lettre, sans chercher à comprendre, et je croyais tout ce qu’ils disaient ! La guerre des Cités ? Notre Dame des Landes ? Juste 2 exemples…

Ceux qui se plaignaient que des ”cas” bien sûr; comme les médias voulaient nous le faire croire !

Je commençais à entendre parler des Black blocs, je voyais des reportages tv, et je les cataloguais aussi dans la catégorie des méchants ! Forcément les médias nous le disaient ! Ils sont violents, haineux, racistes (Bizarre j’ai déja entendu ça quelque part)

On nous disait que c’était des méchants ! Ils viennent sur les manifestations pour casser les vitrines, brûler les voitures, jeter du matériel urbain, casser du flic, taper les gens, se cacher derrière leurs banderoles pour défaire les pavés…

Et puis, au fur et à mesure des semaines, depuis presque le début du mouvement des gilets jaunes, je me suis penchée sérieusement sur la question de ces black blocs, j’ai fais des recherches, beaucoup de recherches, je me suis liée avec certains d’entre eux, par le biais des réseaux sociaux, et j’ai beaucoup parlé avec eux. Et le résultat, est tout à fait autre, que ce que les chaînes tv nous ont formatés à croire et penser.

En fait, la plupart de ses membres sont anti capitalistes, et quand ils viennent sur les manifestations, ils ne font que casser les guichets de banques, les voitures ou magasins de luxes, fast food et autres, qui ne paient pas leurs impôts en France…

Ils sont très souvent en tête de cortège des manifestations, parapluies ouverts pour se protéger des gaz etc, et très souvent aussi, prennent les premiers coups.

J’ai lu beaucoup de témoignages (je ne les ais pas encore tous mis en ligne sur cette page) – de manifestants qui ont été protégés par ses hommes ou femmes, tout vêtus de noirs, cagoulés, qui les ont mis à l’abri quand ils étaient blessés, touchés par des tirs de lbd ou des grenades, orientés vers des streets medics…

J’ai lu des témoignages de personnes qui les remerciait de leur avoir sauvés la vie, face à des charges des FO, des personnes, mises à l’abri par leurs soins, quand ils suffoquaient sous les gaz, des enfants, qui étaient au mauvais endroit, au mauvais moment, exfiltrés par ses membres en noirs.

Eux, contrairement aux autres, pardonnez-moi l’expression, ont des couilles ! Ils ne laissent personne derrière eux, ils font bloc, soudés, ont leurs signes de rassemblement, sifflements.

Ils sont comme nous, ont des métiers, des familles, des enfants, des amis, et chaque samedi, ils rejoignent les manifestations des gilets jaunes, en esperant, comme nous, gilets jaunes, changer le monde et ses valeurs !

On nous dit chaque samedi que les manifestations sont en baisses, normal avec la répression et la violence policière, les gens ont peur de sortir dans la rue et revendiquer, se rebiffer face aux coups, aux mattraques, au nassage, au gazage, mais les bb, eux sont toujours là, même s’ils ne sont pas d’accord avec notre pacifisme, qu’ils nous traitent de lâches, de moutons, je peux les comprendre, comme je comprends les gilets jaunes, qui veulent continuer avec le pacifisme !

Et ce soir, j’écris là, honnêtement, quand je retournerais en manifestation,et si j’ai en face de moi un escadron des FO (qui sont sensés nous protéger) – et quelques BB je ferais aveuglément confiance aux bb !

Je sais, que je ne vais pas faire l’hunanimité ici, en livrant mon ressenti, mais, j’écris toujours avec mon coeur et mes trippes, et ce soir, je voulais leur rendre hommage…

J’embrasse tous ceux à qui j’ai parlé, ceux qui m’ont fait confiance et se sont livrés, ceux qui me font un petit coucou régulièrement, faîtes très attention à vous !

FORCE ET HONNEUR!

Jag, min GoPro och en cowboy… vittnesmål, Bordeaux, 30 mars, 2019

Jag måste bara få berätta vad som hände idag… men får kanske börja med att säga att jag är kvinna… men, alltså… demon funkar ganska bra tills CRS börjar ösa på rätt så brutalt med både tårgas och granater. Sen jagar dom oss längs smågatorna och skjuter med flashball… och vi… ja, vi gör förstås allt för att komma undan.

Men förgäves… för sent… dom är överallt och jag har slut på krafter. BAC-poliserna blockerar vägen framåt, jag är helt slut och lyfter armarna för att visa att jag är fredlig… och jackpot… det är istället två killar framför mig som får ta emot batongslagen. En av dom sjunger sin revolutionära sång, där mitt i slagen, innan han till sist ger sig. Jag vet inte vilket håll jag ska titta åt, då plötsligt, bang, en av cowboysen från BAC-ligan trycker upp mig mot en vägg och vrålar:

-Töm väskan! Nu! Annars får du på käften, är det det du vill?

Jag lyder och tömmer väskan. När han får syn på min GoPro säger han åt mig att kasta den på marken och jag lyder än en gång. Så kommer min kompis fram till oss för att jag inte ska vara ensam mitt i all den här skiten men då är det istället hennes tur att bli upptryckt mot väggen. Samtidigt gör cowboyen allt för att skrämmas och vrålar åt mitt håll:

-Vafan gör du här, egentligen? Är du här för slåss mot snuten, eller?

-Nä… jag är här för att demonstrera för mina rättigheter!

-Och för att slåss mot snuten, eller hur?

-Nej, jag är fredlig, sa jag ju…

Då plockar han upp min GoPro och utbrister:

-Vad är det här? Har du filmat, eller?

-Ja, jo…, svarar jag, det har jag… jag har filmat demon, alltså, men det är väl inget konstigt? Dessutom funkade det inte.

Killen bråkar i sisådär femton år för att få igång min GoPro men till slut ber han mig sätta på den. Då tittar han på den i kanske två sekunder innan han lyfter blicken och sen ger mig en käftsmäll, en rak höger, jag som bara står där mot väggen med armarna i luften. Så säger han…

-Vafan är det med dig? Tycker du det är kul, eller?

… medan folk som passerar häpet stirrar på oss och hans roade kollegor flinar. Jag svarar darrigt att det bara är att han plockar ur minneskortet och att han sen kan låta mig gå. Detta passar tydligen bra för han plockar ur kortet och behåller det medan resten hamnar på marken.

Då kommer det fram ett befäl som låter mig ta ner armarna, kanske för att lugna sin kollega. Dom söker igenom min telefon och tar kort på mitt ID samt på mig både framifrån och i profil. Sen ställer dom frågor som om jag vore terrorist eller nåt innan killen till slut säger…

-Plocka ihop dina grejer!

…. ställer sig panna mot panna…

-Lyssna nu noga… du får en enda chans att sticka hem… om jag ser dig gå tillbaka till demon… eller om jag så bara ser dig på stan igen… då kommer du hamna på stationen… och det i en jävligt lång stund!

… och till sist, fortfarande lika vänligt, förstås:

-Nu har jag varnat dig, fattar du?

-Öh, visst… så då ses vi alltså nästa lördag?

Sen går jag därifrån och det är då jag får syn på ett tjugotal personer som blir illa behandlade, stående på knä på marken med sina ansikten mot väggen.

Leve Frankrike! De mänskliga rättigheternas land!

TEMOIGNAGE BORDEAUX LE 30 MARS 2019

Bon faut quand même que je vous raconte ma mésaventure d’aujourd’hui..je precise je suis une femme …bref.. alors que la manif se passer plutôt bien la dispersion à la lacrymo et à la grenade assez brutale par les crs à commencé..pris en chasse dans les petites rue par les crs a coups de flash ball on essaye de s’échapper tant bien que mal.

Mais sans résultat.. ils sortent de partout, a bout de souffle..trop tard…la bac bloque le.passage direct par devant, je suis cuite je lève les bras direct en guise de pacifisme …et la jackpot…deux mec se font defoncer devant moi a coup de matraque ( lun deux chantant sa chanson révolutionnaire jusquau bout dla matraque m a limite fait chialer) je savais pas ou regarder et la…bam roger le cowboy de la bande de bac a sable me met contre un mur et me cris gentiment :
_” tu vide ton sac de suite ou j’te tarte la gueule c’est ca que tu veux ?!!
J’obeis vide mon sac et il voit ma go pro, me demande de La jeter par terre..
Je continue a m’executer…

Mon amie arrive pour pas me laisser seule dans ma merde, mais elle se fait plaquer au mur de son côté à son tour..
– tu fou quoi ici hein tu viens casser du flic c’est ça!( toujours en hurlant devant moi à m’ intimider).
– non moi j’suis venu manifester pour mes droits !
– et pour casser du flic hein!?
– non je repete je suis pacifiste..
Il attrape ma go pro et me dit et ca c’est quoi ? hein ta filmer quoi!? Je lui réponds ben j’ai filmer la manif y’a rien d’exceptionnel et en plus ca n’a pas marcher.
Le mec bataille 15 ans avec ma go pro pour finir de me demander de l’allumer et la il regarde 2 secondes la gopro, lève le regard et me met une grande tarte dans la gueule( un joli revers) (moi toujours bras levé contre le mur) et me dit et ca cest quoi ca hein ca t’amuse hein?!Les passant et temoins médusés,ses collègues amusés….

Je lui repond toute tremblante qu’il a qu’à prende ma carte sd et me laisser tranquille… ca lui convient aparement…, il enlève ma carte sd jete mon matos au sol et La garde..
un chef arive me fait baisser les bras essayant peut etre d’apaiser son collegue, on fouille mon téléphone on prend photo de ma pièce d’identité et de moi face et profil on me pose des questions d’où je vis etc comme.une terroriste.bref le mec me dit range tes affaires et il se met limite front a front avec moi et me dit; écoute moi bien jte donne une chance une seul chance de repartir chez toi si jte vois rejoindre la manif ou que j’te recroises, tu vas passer un sale quart d’heure en garde vu, j’ taurais prévenu t’as compris!?…( toujours aussi aimable bien-sûr)
-Hum, ok a samedi prochain alors !
Je repars et là, je vois, une vingtaine de personne agenouillées au sol, face contre le mur, en train de se faire malmenés..
Vive la france ! Pays des Droits de l’ homme.. et de La femme hein.

Att råka vara på fel plats vid fel tidpunkt… vittnesmål, Toulouse, 13 april, 2019

I lördags var jag på bar l’Autan för en drink. Jag hade gått dit själv, precis som jag brukar, för att läsa tidning och dricka kaffe eller ta en öl. Det var fullt på terrassen och självklart var det många demonstranter där. Polisbilarna var på väg tillbaka till stationerna men tog pliktskyldigast en vända förbi baren där de möttes av burop och svordomar från bargäster som pekade finger åt dem. Poliserna svarade med att peka finger genom rutan.

Klockan är 22.22 då flera polisfordon stannar nedanför terrassen och kvällen tar en helt ny vändning. Ett tiotal poliser går till attack mot gästerna på baren med slag och knuffningar. Stolar flyger i luften och folk försöker försvara sig eller fly. Jag befinner mig inne i baren där en ung man blir slagen av fem poliser. Djupt chockad går jag ut på gatan för att komma bort från alltihop när jag överraskas bakifrån av två poliser som rycker tag i mina armar och sätter på mig handfängsel. Två andra kommer dit och tar tag i mina ben som om jag vore en säck potatis. Sedan hivar de in mig i polistransporten.

Inne i fordonet trycker två av poliserna med sina fötter på mig och kallar mig “horunge”, “förbannade vänstersvin”, “din lilla skit, nu är du inte så tuff längre, va?”. En av dem knuffar på mig och säger att jag ska sätta mig ordentligt medan en annan placerar ena foten på min höft som om jag vore ett fällt bytesdjur. Polismännen fortsätter förolämpa…“satans konstnär” och “sätt dig upp, ditt rövhål”… men jag svarar inte. Då är det en av dem som drar mig baklänges och vrålar: “Sätt dig upp, din jävla idiot! Sitt ordentligt, förbannade rövhål!”. Samtidigt säger en av de två chaufförerna högt: “Vi ska se till och stänga den där jävla vänsterpuben!”

När vi stannar och kliver ut vid polisstationen i centrum rycker en av poliserna tag i mig, trycker upp mig hårt mot fordonet och muttrar hotfullt: “Du, din lille skit, om du fortsätter kaxa dig ska jag ge dig på käften, satans horunge.”

Inne i byggnaden knuffar dom bort mig i ett hörn medan dom skriker att jag ska sätta mig. Så tar någon en bild av mig med sin mobil och sedan delar poliserna fotot sinsemellan på sina privata telefoner. Efteråt sätter de fast mig så hårt vid en bänk att jag skulle skada handlederna om jag försökte röra mig. Den polisman som tidigare hotat mig kommer tillbaka och anklagar mig för att, enligt honom, inte sitta ordentligt (och han gör det inför sina kollegor).

Sedan dyker killen från baren upp, han som blev slagen, och han är alldeles blodig med bruten näsa och blåtira. Trots att jag inte känner honom frågar jag hur han mår och försöker få veta om han är okej, men en ung, kvinnlig polis säger åt oss att “hålla käften”.

Tiden går och klockan är runt midnatt, eller kanske ett, när vi förs över till polisstationer i utkanterna av Toulouse för att tillbringa natten. De släpper mig dagen efter, runt klockan 18, söndagen den 14 april.

TEMOIGNAGE D’UN SIMPLE PASSANT A TOULOUSE :

“Ce samedi, j’étais venu boire un verre, seul à l’Autan, comme il m’arrive souvent d’y passer, pour lire un journal, boire un café, une bière. La terrasse était pleine, avec en tout logique une bonne partie de manifestants. Les camions de policiers rentrant au bercail et passant obligatoirement devant le bar, les personnes assissent à la terrasse se sont mises à huer à leur encontre et à les maudir. Ces derniers ont répondu par des doigts d’honneur collés à la fenêtre.

Mais la soirée prend un autre tournant lorsqu’à 22h22, plusieurs camions de police s’arrêtent au pied de la terrasse, puis une dizaine de policiers chargent, écrasant, bousculant, frappant dans la masse. Les chaises volent, les gens essayent de se défendre, s’enfuient. Je me retrouve dans le bar, un jeune homme se fait tabasser par cinq policiers. Je ressors, je suis choqué, j’essaye de me remettre de mes émotions quand deux policiers me surprennent, arrivés de derrière, me prennent les bras, me menottent. Deux autres arrivent, me prennent les jambes et me lancent comme un vulgaire sac dans le camion. Une fois dans le camion, deux policiers me poussent avec leurs pieds m’insultant de « fils de pute », « enculé de gaucho de merde », « petite merde tu fais plus le malin ». L’un d’eux me pousse, me demandant de me mettre correctement, l’autre a son pied posé sur mon bassin comme si j’étais un gibier de chasse. Les policiers continuent les insultes, je ne réplique pas, ils continuent « putain d’artiste », « assis-toi enculé », pour m’asseoir l’un d’eux me tire en arrière en me criant dessus « assieds-toi connard, assieds-toi correctement enculé ». L’un des deux conducteurs parle tout haut, disant « on va le faire fermer ce sale bar de gauchos ».

Nous arrivons au commissariat central, on me fait sortir du fourgon, quand un des policiers m’attrape, me plaque violemment contre le véhicule, me menaçant « continue à faire le malin petit enculé et je vais te baiser la gueule fils de pute ». Une fois dans le bâtiment, on me pousse dans un coin, on me crie dessus en me demandant de m’asseoir, puis quelqu’un me prend en photo avec son téléphone portable et les policiers se partagent la photo sur leurs téléphones personnels. On m’attache ensuite à un banc, tellement serré que je ne peux absolument pas bouger sous peine de m‘abimer fortement les mains. Le même policier qui m’avait menacé repasse me réprimander car je suis mal assis selon lui (toujours devant ses collègues).

En face de moi arrive la personne qui s’est fait tabasser dans le bar, le visage en sang, le nez tordu, un oeil poché. Je ne le connais pas, j’essaye de lui demander s’il va bien, alors un autre policier nous dit de fermer notre gueule, je continue de parler, une jeune policière s’en mêle, nous disant de fermer notre « gueule ». Le temps passe, vers minuit – une heure du matin on nous transfère dans des commissariats aux alentours de Toulouse pour la nuit. Je suis libéré le lendemain, dimanche 14 avril vers 18h.”